Ett medarbetarsamtal är ett planerat samtal på tu man hand mellan chef och medarbetare om arbetsuppgifter, arbetsmiljö, mål och utveckling. Det hålls helst skilt från lönesamtalet. Ska du hålla dina första samtal som ny chef behöver du boka i god tid, skicka frågorna i förväg och komma överens om en kort utvecklingsplan som ni följer upp under året. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver inget medarbetarsamtal, men arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljön, och samtalet är ett sätt att göra det.
Medarbetarsamtal är inte lönesamtal
I medarbetarsamtalet pratar ni om hur arbetet fungerar och vart medarbetaren är på väg. Samma samtal kallas ofta utvecklingssamtal. Lönen hör hemma i ett eget samtal, och Unionen rekommenderar att samtalen hålls vid separata tillfällen. Blandas de ihop styrs samtalet lätt av löneförhandlingen, och då kommer arbetsmiljön och utvecklingen i skymundan. Utvecklingsplanen ni gör i medarbetarsamtalet blir ofta ett underlag när det sedan är dags för lönesamtal.
Måste ni ha medarbetarsamtal?
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) och om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) kräver inget medarbetarsamtal, men har arbetsplatsen kollektivavtal ingår samtalet ofta som en rättighet. Kraven gäller vad arbetsgivaren ska ta reda på och ordna, inte i vilken form det sker:
- Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljöverkets allmänna råd nämner intervjuer bland exemplen på hur undersökningen kan göras, tillsammans med skyddsronder, mätningar och andra inventeringar.
- Arbetsgivaren ska se till att varje medarbetare känner till vilka arbetsuppgifter hen ska utföra och vilket resultat som ska uppnås. Hen ska också känna till om arbetet ska utföras på något särskilt sätt och i så fall hur, vad som ska prioriteras när tiden inte räcker till och vem hen kan vända sig till för hjälp och stöd. Medarbetaren ska dessutom känna till vilka befogenheter hen har.
- Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på om någon medarbetare behöver arbetsanpassning. Enligt de allmänna råden bör det ske genom samtal med medarbetaren, vid vanliga möten eller vid möten som hålls just för det.
Medarbetarsamtalet är ett tillfälle att ta upp alla tre punkterna, men det ersätter inte det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsanpassningen och genomgången av arbetsuppgifter och prioriteringar ska ske fortlöpande, inte bara i samtalet.
Har företaget kollektivavtal kan samtalen vara reglerade där. Unionen skriver att utvecklingssamtalet ofta ingår som en rättighet på arbetsplatser med kollektivavtal, och förbundet rekommenderar minst ett samtal om året. Gäller inget avtal bestämmer företaget självt hur ofta samtalen hålls. Skriv in det i er rutin, så att varje medarbetare vet vad som gäller.
Kan medarbetaren tacka nej? Fackförbundet Kommunal svarar att medarbetaren måste vara med, eftersom samtalet är en del av anställningen.
Medarbetarsamtalet tar fem steg, från kallelse till uppföljning
1. Boka samtalen och skicka frågorna i förväg
Boka samtalen tre till fyra veckor innan de ska hållas. Avsätt en timme per samtal och ett rum där ni inte blir störda, eller ett videomöte med kameran på. Har du åtta medarbetare räcker det med två samtal om dagen under en vecka, och då hinner du skriva ihop anteckningarna mellan dem.
Skicka frågorna (se listan längre ned) tillsammans med kallelsen, så att medarbetaren hinner tänka igenom dem. Bokas samtalet samma vecka får medarbetaren svara på frågor hen hör för första gången.
Vanligt misstag: att lägga samtalen i en vecka med deadline eller strax före ledigheter. I december betyder det att de bör vara klara i god tid före jul.
2. Förbered dig själv
Lägg 20 till 30 minuter per medarbetare på förberedelserna. Läs förra årets utvecklingsplan om det finns en. Är det din första omgång som chef finns det ingen plan från dig. Fråga då din egen chef eller HR om det finns anteckningar från din företrädare, och utgå annars från arbetsbeskrivningen.
Skriv ned tre saker inför varje samtal: vad medarbetaren har gjort bra under året, vad du vill att hen fokuserar på nästa år och vad du själv har lagt märke till om arbetsbelastningen. Ta också med teamets eller företagets mål för nästa år, till exempel ur affärsplanen, så att ni kan koppla medarbetarens mål till dem.
Inget av stegen kräver någon särskild behörighet. Arbetsgivaren ska däremot se till att du som chef har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det ska också finnas förutsättningar att omsätta kunskaperna i praktiken. Har du inte fått någon utbildning i det ännu, be om den.
3. Håll samtalet i fyra delar
En timme räcker om du håller samtalet i fyra delar och låter medarbetaren prata mest. Börja varje del med en öppen fråga och vänta in svaret.
- Tillbakablick, cirka 10 minuter. Vad har gått bra under året och vad har gått mindre bra? Gå igenom målen från förra samtalet om det fanns några.
- Arbetssituation och arbetsmiljö, cirka 20 minuter. Hur stor är arbetsbelastningen, och vet medarbetaren vad som ska prioriteras när tiden inte räcker? Hur fungerar samarbetet i teamet och stödet från dig? Korta inte den här delen om tiden blir knapp.
- Mål, cirka 15 minuter. Kom överens om två eller tre mål för nästa år. Ett mål är för vagt om ingen av er kan säga när det är uppnått.
- Utveckling, cirka 15 minuter. Vad vill medarbetaren lära sig, och vad behöver verksamheten? Kurser, nya arbetsuppgifter, att gå bredvid en kollega eller ett eget ansvarsområde är exempel på åtgärder.
Vanligt misstag: att chefen pratar större delen av timmen. Ett annat är att lova saker du inte kan besluta om, till exempel en kurs utan budget. Säg i stället att du tar frågan vidare och när du ger besked.
4. Skriv en kort utvecklingsplan
Skriv ned det ni kommit överens om i en utvecklingsplan på högst en sida, gärna samma dag. Skicka den till medarbetaren och be hen bekräfta eller rätta. Då har ni ett gemensamt underlag att gå tillbaka till vid uppföljningen och nästa år.
Kommer det fram något i samtalet som kan innebära en risk för ohälsa, till exempel en arbetsbelastning som medarbetaren inte hinner med, räcker det inte att anteckna det i planen. Risken hör till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt, och åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan där det framgår när varje åtgärd ska vara genomförd och vem som ska se till att den genomförs.
5. Följ upp under året
Boka en kortare uppföljning, cirka 30 minuter, efter ungefär ett halvår. Gå igenom målen i utvecklingsplanen och justera dem om förutsättningarna har ändrats. Inbokade avstämningar fungerar också när du tar emot nya medarbetare, se guiden om onboarding av nyanställda.
Vanligt misstag: att utvecklingsplanen hamnar i en mapp och inte tas fram förrän nästa samtal. Då upplever medarbetaren att samtalet inte ledde någonstans.
Skicka de här frågorna till medarbetaren
Kopiera frågorna till kallelsen och stryk eller lägg till efter era förhållanden. Ordningen följer samtalets fyra delar.
Tillbakablick
- Vad är du mest nöjd med från det här året?
- Vad har varit svårt, och vad hade hjälpt dig?
- Hur gick det med målen från förra samtalet?
Arbetssituation och arbetsmiljö
- Hur stor är din arbetsbelastning just nu, och hur har den varit under året?
- Vet du vad du ska prioritera när tiden inte räcker till?
- Vet du vem du kan vända dig till när du behöver hjälp?
- Hur fungerar samarbetet i gruppen?
- Vad behöver du mer av, eller mindre av, från mig som chef?
Mål
- Vad vill du ha uppnått om ett år?
- Vilka av företagets mål tycker du att ditt arbete bidrar mest till?
Utveckling
- Vad vill du bli bättre på?
- Finns det arbetsuppgifter du vill prova eller lämna ifrån dig?
- Vilken kurs, utbildning eller vilket stöd skulle göra störst skillnad?
En mall för utvecklingsplanen ryms på en sida
Exemplet nedan är påhittat. Det gäller en konsult på en redovisningsbyrå och visar hur detaljerat en rad behöver vara för att gå att följa upp.
| Fält | Påhittat exempel |
|---|---|
| Medarbetare och chef | Jonas Ek och Maria Lind |
| Datum för samtalet | 10 december |
| Det här har gått bra | Tog över två nya kunder under våren och höll alla bokslut i tid |
| Arbetssituation | Hög belastning i februari och mars. Oklart vem som prioriterar när två kunder har brådskande ärenden samtidigt |
| Åtgärd för arbetssituationen | Maria beslutar om prioriteringen vid krockar. Gäller från januari |
| Mål 1 | Ansvara själv för tre bokslut utan granskning av senior kollega |
| Mål 2 | Hålla en intern genomgång av nya momsregler för kollegorna |
| Utveckling | Kurs i koncernredovisning under våren. Maria ger besked om budget senast den 15 januari |
| Uppföljning | Bokad till juni, 30 minuter |
Ska du anställa i stället för att utveckla någon som redan finns i teamet, se guiden till rekryteringsprocessen steg för steg.
Senast faktagranskad: 18 november 2026
